Tiden Läker Inga Sår
Här finns ingen värme, ingen köld
Enbart ett vakuum
Mina läppar de avger ett leende då jag ser hur du faller isär
Nu när insikten slutligen nått dig och sorgen håller dig kär
Vi vandrar hand i hand till andra sidan bron
Där dyrkan utav döden är den enda sanna tron
Den enda sanna tron
Dina tankar ett fullständigt kaos av de tusen minnen du bär
Och att var dag återuppleva denna inhumana misär
Så kom nu, följ min röst till den andra sidan bron
Där dyrkan utav döden är den enda sanna tron
Den enda sanna tron
Se nu hur alla dina minnen formas till en magnum 357
Och jag tror du vet någonstans där innerst inne
Att självmord är den enda vägen ut
Tveka inte, skjut, skjut, jag sa skjut, skjut
Önskan att försvinna är nu betydligt mer akut
För där en början finns där finns det alltid ett slut
Tiden den går, minut för minut
Spillror av mig själv försöker finna vägen ut ur mig
Ut ur mig, in i dig
O Tempo Não Cura Feridas
Não há calor, não há frio
Apenas um vácuo
Meus lábios revelam um sorriso quando vejo você desmoronar
Agora que finalmente o discernimento te alcançou e a tristeza mantém o seu amor
Caminhamos de mãos dadas para o outro lado da ponte
Onde o culto à morte é a única fé verdadeira
A única fé verdadeira
Seus pensamentos tornaram-se o caos total das milhares de memórias que você carrega
E a cada dia re-experimentar essa miséria desumana
Então venha agora, siga minha voz para o outro lado da ponte
Onde o culto à morte é a única fé verdadeira
A única fé verdadeira
Veja agora como todas as suas memórias tomam forma em uma magnum 357
E eu acredito que você sabe em algum lugar lá dentro
Que o suicídio é a única saída
Não hesite, atire, atire, eu disse atire, atire
A vontade de desaparecer agora é consideravelmente mais urgente
Pois onde há um começo, há sempre um fim
O tempo passa, minuto a minuto
Fragmentos de mim mesmo tentam encontrar uma maneira de sair de mim
Fora de mim, em você